Hur ska jag någonsin kunna...
Hur ska jag någonsin kunna beskriva känslan jag har i min kropp, denna fullständiga kärlek jag har för min son. Hur förklarar man och får någon att förstå hur stor kärleken till ens barn är? Sålänge man själv inte är föräldrer kan man inte ens ana hur denna känsla är. Den är så STOR!
Jag sitter hemma hos mina föräldra och är hundvakt, det är en allmänt tråkigt och grå dag. Dessutom har tvn till och med gått sönder, men jag har min son i min famn, han sitter och inspekterar mina fingrar, ser om dem stannar kvar även om man drar i dem, pratar lite genom nappen som gång på gång ramlar ner på golvet. Det sprider sig en sån underbar känsla igenom hela kroppen. Jag känner tårarna röra sig upp mot ögonvrån, det är Lycka jag känner! Jag känner mig så Fulländad! Sedan den morgon 11 augusti 2009, kl 06.11 ,då min son hamnade på mitt bröst för första gången, sedan dess har meningen med livet bara vuxit och vuxit.
Jag tänkte häromdagen på en uppsatts vi skulle skriva en gång på filosofin, "Vad är meningen med livet" - Ja det skulle vi förklara. Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag skrivt "Melker!" inga mer ord behövs..
Tack snälla snälla för att jag har fått dena Gåva ♥ att vårda och Älska. Melker Emil Olofsson - Jag lovar att finnas för dig genom alla dagar i livet. Dem bra och dåliga. Jag ska älska dig, mer och mer för varje dag ända tills jag spricker!
When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.
You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.
Jag sitter hemma hos mina föräldra och är hundvakt, det är en allmänt tråkigt och grå dag. Dessutom har tvn till och med gått sönder, men jag har min son i min famn, han sitter och inspekterar mina fingrar, ser om dem stannar kvar även om man drar i dem, pratar lite genom nappen som gång på gång ramlar ner på golvet. Det sprider sig en sån underbar känsla igenom hela kroppen. Jag känner tårarna röra sig upp mot ögonvrån, det är Lycka jag känner! Jag känner mig så Fulländad! Sedan den morgon 11 augusti 2009, kl 06.11 ,då min son hamnade på mitt bröst för första gången, sedan dess har meningen med livet bara vuxit och vuxit.
Jag tänkte häromdagen på en uppsatts vi skulle skriva en gång på filosofin, "Vad är meningen med livet" - Ja det skulle vi förklara. Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag skrivt "Melker!" inga mer ord behövs..
Tack snälla snälla för att jag har fått dena Gåva ♥ att vårda och Älska. Melker Emil Olofsson - Jag lovar att finnas för dig genom alla dagar i livet. Dem bra och dåliga. Jag ska älska dig, mer och mer för varje dag ända tills jag spricker!
When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.
You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.
Kommentarer
Postat av: Mormor
Tänk att det är precis så jag känner för er. Även om alla ni flickor är vuxna så kommer ni alltid att vara mina barn. :-) Det är en obeskrivlig känsla att vara förälder. Den kärleken man känner när ens lilla baby ligger på magen efter en förlossning är obeskrivbar. Kram Älskar er.
Postat av: Jessica
Du har rätt. Den som inte är förälder kan inte förstå känslan. Älska kan man göra men den kärlek man känner till sitt barn är något helt annat. Mitt liv hade väl visst en mening innan med, men meningen är så mycket större nu. Isak har bara funnits i vårt liv knappt 3 veckor och från första stund kunde jag inte tänka mig ett liv utan honom.
Trackback
