Wow! Jag tror nyss att mitt lilla hjärta i magen fick ett utbrott. det kändes jätte roligt och inget som har hänt förut. satt bara avslappnad i stolen så burrade hela magen o slog runder o jag vet inte vad. Bilden jag fick i huvudet och känslan av det bebis gjorde kan jämnföras med en fånge som kastar sig handlöst från vägg till vägg i sin cell o skakar gallret som en dåre.
Men så blev det lugnt igen och ingen som helst antydan till att bebis vill ut till sin mor o far. Tråkigt tycker jag!

Klippte mig idag, jontes moster är ju frisörska så det är perfekt :) Hon berättade en liten skräckhistoria från när hon skulle föda. Hon stötte nämnigen på en annan kvinna som låg o skulle föda, denna kvinna var helt vansinning o skrek o skrek o sa att hon skulle hem o inte ville föda... I efterhand träffade jontes moster denna kvinna och det visade sig att hon hade fött en unge på över 5 kg och 57 cm lång!!!!! =O herregud, inte konstigt att kvinnan ville knipa igen och gå hem. Det hade jag med gjort eller förmodligen krävt ett kejsarsnitt. Tackar gud för min (beräknade) ca 3500 kg klump. det är tillräckligt tycker jag :)