Känner mig lite småkass faktiskt, igår kunde jag inte sova alls har en slags klump i halsen och ett tryck över hals/bröst. Vad är det jag går o oroar mig för som jag inte själv vet?

Jag är säker på att det inte är själva  förlossningen eller sådant. Tror att man så här nära nedkomst börjar inse hur sårbar man är och hur fruktansvärt ensam jag hade blivit om Jonathan hade lämnat mig. Det tänker jag nog ofta på, alldeles för ofta för mitt eget bästa till och med. Och även om jag tar upp det med honom o han försäkrar mig om att det inte kommer ske så går det inte att släppa. Jag måste lära mig att stå lite på egna ben också..

Ibland undrar jag förresten om jag pratar med ett långt rör. Jag pratar i ena änden o hör mitt eko komma ut i andra ändan. Jag undrar om det Är så eller bara som man själv inbillar sig. Är det så för er också?

Förutom trycket över bröstet vaknade jag flera gången inatt o "drömde", fick för mig att det sprang spindlar på min kudde. Super obehagligt..!!

Jonathan åkte hemifrån kl 5 i morse. kul för honom ju! Mindre kul för mig.