Sitter hos mamma nu och väntar på att hon ska sluta så vi kan köra hem o laga mat =P

Nu vet ju alla det i klassen.
Jag möttes av ett ,,,  i morse.
- "Hej! är du gravid?"
pang på rödbetan, rakt på! Men det är bra! det sa jag även till henne. Tycker det är bra att man vågar gå fram till mig och fråga istälelt för att titta, viska och prata runt mig (syftar inte på någon speciell!!!) Men jag ser ju ändå hur folk tittar.
Hon hade i alla fall misstänkt det någon vecka, precis som många andra att det var så men ingen har vågat säga något ifall jag bara hade gått upp i vikt.. (syns det så mycket? Är det jag som har levt i min egna bubbla ett tag?) haha..

Oooh jag tycker att det är så skönt att kunna prata om det och att folk frågar saker och jag får visa bilder på mitt lilla mirakel =D Blir så lycklig.. Och inte en enda taskig kommentar har jag fått höra! Det uppskattar jag!

Jennie och Emma hade misstänkt det sen vecka 3. dem har alltså gått i 9 veckor utan att våga fråga mig och bara väntat på min bekräftelse. Ni skulle ha frågat :P!!