.. bråkar med mig! Gick till skolan och fick reda på att vi trydligen skulle va på teatern idag? JAHA? Och i mitt tillstånd kan man inte gå så fruktansvärt fort för då får den sjukt otränade (fy skam, skäms på mig!) Lina håll!

Gick istället tillbaka till mor och ska skriva arbete nu istället sen ska vi luncha sen tillbaka till skolan.

Ibland när bebisen vill retas lite extra mkt (som nu ungefär) lägger den sig antingen super högt upp eller Låångt ner (just nu upp) och så trycker den gump och huvud HÅRT upp/ut. Det bildas alltså en stenhård icke ruckbar "liten" boll under revbenen som trycker allt den kan. Man får nästan lite andnöd o det är bara till att sitta i samma position tills bebis har valt att slappna av igen. Jäkla unge ♥ Men tänk vad underbart att man kan älska sitt ofödda barn så mycket. Även när det pangas och trycker i magen och när morgnarna är skit o man mår illa o allt är tungt och jobbigt och man känner sig tjock och klumpig så är det ÄNDÅ vart varenda jäkla sekund! Helt jävla underbart!
Jag fantiserar varje dag hur vårt lilla barn kommer se ut. kommer det vara mammas mun o pappas ögon? eller kanske pappas näsa och mammas öron? Det så bli så himla spännande att få se vilken liten underbar blandning jag och Jonathan har skapat. Ibland drömmer jag mig bort, ca 3 månader framåt, jag försöker tänka och känna hur det kommer vara att få ha vårt alldeles egna lilla barn i famnen, ibland får jag en sån konstig underlig lyckokänsla som ett litet rus genom kroppen. något jag aldrig kännt förut. jag tror arr det är ett pyttelitet smakprov av vad jag kommer känna sen när dagen är kommen. Det kommer vara den mest fantastiska dag i hela mitt liv.