igår på föräldraträffen var vi såklart det yngsta paret. Yngst efter mig var ändå 7 år äldre så jag kände mig lite, ja jag vet inte, borta kanske?  Vi var sex stycken par, dem flesta var väldigt talföra och tog för sig o sa vad dem tyckte o tänkte o det märktes direkt vilka som hade lätt för att öppna sig... 

Både jag och Jonathan är väldigt väldigt tysta av oss och sa inte så mycket. Den första övningen la BM fram massa bilder, så skulle man välja två och presentera sig med hjälp av dessa. Sådant tycker jag känns jobbigt men ändå skönt att man har sagt något.

Den ena mamman som var pedagog märkte nog att jag inte kände för att ta för mig och hoppa in i disskutionen så hon liksom tittade på mig och sa "vad tycker du då" Väääldigt pedagogiskt! Väldigt gulligt såklart men det får mig att känna mig lite särbehandlad och som en elev ist för en mamma precis som henne.

Efteråt kom BM fram till mig (BM förresten var superbra!!) och frågade om det kändes okej för mig. Och frågade om jag önskade att komma till tals lite mer för isf kunde hon "fråga runt i ringen" om man säger så och låta alla komma till tals. Igår fick ju den som ville ta ordet. Jag sa att det var okej och att jag och Jonathan trivs ganska bra med att sitta och lyssna..

Jonathan tyckte nog det mesta var pesten o ville itne tillbaka. Men detta är viktigt för mig. Även om jag inte heller trivdes som fisken i vatten är det några erfarenheter jag inte vill vara utan och mycket bra info man får så han får snällt följa med mig nästa Tisdag igen.. Av egna gamla erfarenheter vet jag att det kan bli bättre med tiden och det är ju trotts allt bara 4 gånger kvar nu =)

Var väldigt spännande att jämföra magar. Jag som trodde jag var superliten! En av kvinnorna såg höggravid ut. en av dem andra såg inte gravid ut överhuvudtaget. så jag var i "mitten" av storleksordningen.

det kommer vara smockfullt på BB när det är dags. 14,14,15,16,17,23 dessa datum skulle vi ha så det skulle inte förvåna mig om vi alla får samma dag =P