Igår satt jag o Jonte o pratade lite, vi pratade om att ingen ju faktiskt är perfekt, det är ett dumt ord som inte borde finnas, för vem kan avgöra vad perfekt är? Allt ligger ju i betraktarens öga, och vi är bara människor vi har alla våra brister.

MEN! Om man nu ska använda sig av ordet, så kan jag Lova att Melker är det närmaste perfekt man kan komma. Där finns ju inga brister. Han är, i våra ögon, det absolut vackraste som någonsin levt, jag skulle aldrig kunna tänka mig något finare, han är även GOD, han har inte hunnits formas än, han är ett litet oskrivet papper som har hela livet framför sig, han har inga värderingar, han vet inte hur man hatar, han uppskattar alla, Han är alltid glad och är aldrig arg för ingen anledning. Så våra små vackra barn, de som är vår framtid, de är PERFEKTA! Och det är upp till oss föräldrar och medmänniskor att försöka vägleda och uppfostra våra barn till så öppna människor som möjligt.