När inget är bra.
När jag sitter och läsers Lisas inlägg om komplex vill jag bara rysta på huvudet och tänker "om det ändå vore så väl" , "om hon bara viste hur gärna jag hade sett ut som henne"
Vad gör man när det finns så mycket som känns fel och vet att man inte kan göra något åt det?
Jag tror jag ska gå till bibblan och köpa en "öka din självkänsla"-bok.
Du är jätte fin som du är!! du skulle inte vilja ha min fula finniga hy, mina små myggbett till bröst, mina stora lår och höfter, om du var i min kropp. Det finns många gånger jag önskat jag såg ut som dig med, och levde ditt liv. Du har fått pojkvän, barn förlovat dig och allt. mycket avundsjuk ska du veta :) Har dig som min förebild och har alltid haft!
love you (L)
sv: ja, det väcker väldigt starka känslor.. :(
