(Jag vet inte varför men utan att tänka loggade jag raka vägen in på min GAAAAAMMLA blogg o postade detta inlägg först? det gick av bara farten:))

För oss va det alldeles perfekt att skaffa barn som 19 resp 20 år gamla. Jag har alltid velat ha barn tidigt och vill helst "vara klar" innan jag är 30. Vilket inte lär bli så svårt :)

Det finns ju ingen ålder som är den där gränsen som säger att när du fyllt DEM åren är det OK att skaffa barn. (ändå försöker samhället ständigt få fram det) ingens försutssätning är den andres lik. så att säga att en 30 åring har "bättre" förutsättning än en 17 åring funkar ju inte.

Jag förstår att folk vill ha "ordning på allt" vilket brukar betyda hem, ekonomi, jobb etc etc. Men helt ärligt, ALLT löser sig. För om man verkligen tänker efter: vad är det absolut värsta som kan hända? Troligtvis är det inte så dramatiskt i slutändan.

JAG skulle vilja säga såhär:
- Du kommer aldrig ångra ditt barn!
- Men du kan mycket väl för resten av ditt liv ångra och undra över det barn du valde bort.

Med det sagt dömmer jag absolut ingen. Varje person gör sina egna val och om en abort vore det rätta valet för någon så är det säkert så. Men personligen kommer jag aldrig göra en abort. Såvida det inte visar sig vara ett barn med Allvarliga missbildningar. Men det är en helt annan fråga och det tänker jag inte gå in på nu.



Jag vågar verkligen påstå att man aldrig kan Ångra något så vackert som ett barn