"Alla vill vi vara bra föräldrar och uppfostra våra barn till fina människor, men inbilla inte mej att du inte kommer brista i ditt tålamod för det gör man och man får bli arg på sina barn, man får tappa tålamodet och bete sig mindre pedagogiskt än vad man borde. Vi föräldrar är inte några "övermänniskor" som klarar av mer än andra även om man klarar mycket. Det viktigaste att komma ihåg, tycker jag, är förlåt och en förklaring."

Jag har inte försökt inbilla någon att mitt tålamod inte kommer brista, det har jag själv insett att det förmodligen kommer göra och säkert mer än en gång. för ja vi ära bara människor som du själv skrev. Jag skrev att jag absolut tycker att man ska säga till och tillrättavisa barn och det kommer säkert innebära att man höjer rösten och bli arg. men jag står fortfarande kvar vid att jag KAN LOVA att jag inte komma håna Melker. aldrig aldrgi aldrig att jag kommer göra något sådan psykiskt knäckande.

Det är Stor skilland på att gräla o bli arg och att håna och försöka vara ironisk. Kan man inte göra denna enda sak som föräldrer och bete sig så pass vuxet att man låter bli att håna sina barn så bör man överväga både en och två gånger om man verkligen ska ha barn.
att håna och vara ironisk mot ett litet barn är psykisk misshandel och jag tror (hoppas) inte att någon skulle säga att misshandel är okej.

Jag hoppas jag har förtydligat mig lite och att du förstår vad jag menar?